Håhåjaja, här var det längesedan man uppdaterade. Det händer massor i mitt liv, lever livet på Hjälmared, tränar som bara den och har det allmänt fantastiskt!

För att läsa mer om mitt fina liv kan ni ju läsa här:
mittlivialingsas.blogspot.com

Hoppas ni har det lika bra som jag har det :)

Här lever jag livet, dagarna bara rusar iväg och jag måste säga att jag aldrig varit så här lycklig.
Vi pratar om Jesus, knyter radband, dricker te, skrattar och tränar VARJE DAG! Tänk att det kan vara så fantastiskt att bara leva och finnas till. Att egentligen inte göra så mycket för att känna att livet är något som man verkligen vill leva.

För en vecka sedan gjorde vi ett drama, vi kallar det Jesus-dramat, inför hela skolan. Jag var huvudrollen, stolt måste jag erkänna.
Dramat handlar om att det finns en Gud som har skapat oss och aldrig vänder sig från oss, hur mycket vi än irrar omkring i livet så finns det alltid en väg tillbaka, en väg tillbaka till Gud och hans oändliga kärlek.
Är inte det fantastiskt, så säg!

Jag dansar också en hel del, bugg vill säga. Känner att jag är rätt så bra just nu och jag vill bara dansa mer och mer. Ooh, det är roligt.
Knyter radband gör jag också, rätt så roligt må jag säga.

Livet leker. Och jag älskar det!

Oerhört dålig uppdatering på denna bloggen, men jag har numer en annan blogg också som handlar om mitt liv i Alingsås. Denna bloggen uppdateras när något viktigt har hänt och när jag har något viktigt att berätta.
Som idag då.

Det viktiga är att jag lever ett fantastiskt liv, fullt med fina vänner, fina möten, tekvällar och samtal. Jag kan nog inte ens föreställa mig hur mycket jag har och hur många fina minnen jag senare kommer kunna titta tillbaka på. Living the dream skulle jag vilja säga.

Mittlivialingsas.blogspot.com  - För den intresserade. Där bor jag numer också :)

Ursäkta mig, men vart tog tiden vägen?
Ibland kan jag komma på mig själv med att fortfarande tro att jag är i 15-års åldern. Men då jag inser att grannflickan plötsligt gått och blivit 16 år inser jag faktiskt att jag också blivit äldre, även fast jag ibland tror att jag fortfarande är 15 år.

Tiden står visst inte stilla, men vad tusan, jag gillare. Och jag älskar mitt liv på hjälmis, och då skulle tiden gärna få stå stilla.

Sen jag flyttade hit till Alingsås har mitt handbollsintresse svalnat en hel del. Innan jag flyttade hit kände jag mig inte riktigt klar med handbollen, det var den som fick mig att inte åka till Australien, utan Alingsås kändes bra.
Idag känner jag mig så gott som klar, i alla fall till en viss del. Jag känner inte att jag är sugen på att åka på träningar längre, jag känner inte att jag vill lägga ner någon tid till att försöka åka till träningarna när jag inte har någon skjuts, jag känner mer för att stanna här och umgås med de fina människorna som jag har kring mig.

Igår åkte jag med till Västerås för att spela match mot Irsta, ett lag som kvalade till elitserien. Redan där kände jag att vi hade förlorat, jag hade ingen nervositet inför matchen och kände mig allmänt otaggad. Men, så gick det så sjukt bra. Vi förlorade självklart, men jag spelade bättre än någonsin och glädjen fanns där till viss del. Jag kände att jag blev arg när jag släppte bollar bakom mig och jag kände mig glad när jag räddade. Detta är två känslor som jag inte känt på sjukt länge när det gäller handbollen. Men igår kände jag mig brydd om hur det gick, för första gången på oerhört länge.

Kanske är det så att svackan har varit, finns till viss del, men håller på att försvinna nu. Jag hoppas det! En av de målvakter vi mötte igår spelade i U-landslaget. Kanske var det hon som gav mig inspiration och glädje i spelet igen. Det faktum att jag till viss del kunde mäta mig i hennes spel, det faktum att jag faktiskt inte låg så långt bakom henne trots allt. Kanske var det hon som fick mig att inse att jag faktiskt vill pröva satsa och se hur långt jag skulle kunna räcka.

Imorgon börjar mitt nya handbollsliv, präglat av träningar i massor och en ny härlig inställning. Handboll ska än en gång bli roligt.

Nu börjar dagen, ska till stan med Ylvisen och sen är det bugg på schemat.

Jag har det för bra för att vara sant, men jag saknar tryggheten och friden hemma lite också.
Om en vecka precis kommer jag hem, det ska bli grymt!

Livet lever vidare. Har grymt ont i halsen typ, men förhoppningsvis går det om. Idag har varit en bra dag, kläder ligger utspritt lite överallt på mitt golv. I garderoben är dom då inte, det är svårt att bestämma kläder ibland. Speciellt när man är två som delar på garderoberna.

Jag och Julia bland annat hade hemafton ikväll, det var faktiskt riktigt roligt. Vi gjorde middag till 40 pers, sen stack vi vidare till Jonathans och Åsas hus, åt vår utsökta kladdkaka och sedan spelade vi ett spel. Gissa om mitt lag vann ;)
Efteråt gick vi ut på nå ställen här i Alingsås, Piteås uteliv är dubbet så mycket bättre. Så ni kan ju förstå hur det var liksom. Men med trevligt sällskap har man alltid roligt.

Annars händer inte mycket här. Imorgon är det buggkurs igen, grymt!

Den 16 september drar jag hem till Piteå och hälsar på, jag saknar er där hemma!

Jag har varit på dyrön med klassen och njutit av livet.
Jag har det bäst i värlen!

Lycka är att mysa i kapellet, sitta uppe och prata strunt med en FIN vän halva natten och sedan lyssna när hon spelar gitarr!

Sommaren 2010 är över för detta år och jag anser att det är dags för den årliga sommar-summeringen!

I våras tog jag studenten, detta var en av det bästa tillfället i mitt liv. Glädjen var på topp, veckan var fantastisk och vädret på själva dagen var helt underbart. På flaket stod vi och svettades, skrek oss hesa av lycka och sjöng med till varenda låt vi spelade. På kvällen hoppade vi, sjöng och dansade. Detta var så sjukt, så roligt och så vackert. En fantastisk start på sommaren.

Sommaren fortsatte med regn en vecka och sedan började jag jobba. Då kom solen så klart, men jag trivdes så otroligt bra ändå. För kappa betyder liksom sommar och sommar betyder inte bara sol nu mer för mig. Utan även gemenskap och att umgås. Många fantasiska fredagkvällar spelnderades på käckis, där dans och vänskap utspelades. En av dessa fredagkvällar var den bästa fredagen på hela sommaren, den var så fin och så bra och så magisk. Mer än så får ni inte veta, resten är hemligt!

En fredag åkte jag och Sara iväg till Arvidsjaur, vi gick på nattival och levde en SJUKT galen kväll tillsammans. Bilen var vårt hem, men det var så fantastisk roligt att det liksom inte gjorde något. Den natten var jag vaken 24 timmar, så sjuuukt. Dagen efter sov jag hela dagen, jag mådde med andra ord som jag förtjänade. MEN, jag hade en grym fredag! 
Sommaren fortsatte och skulle visa sig innehålla många olika festligheter, månge tillfällen till att göra sig fin och sedan gå ut. Många sommarkvällar var riktigt varma, sådär bortskämt varma.

Sedan kom PDOL och allt vad det innebär. Två sjuka kvällar som jag aldrig kommer att glömma. Lasse var fruktansvärt bra, så bra som det inte ens går att bli. Han var MAGISK!
Sommaren började på allvar lida mot sitt slut och jag trodde att jag hade upplevt de bästa dagarna av denna sommar redan. MEN...

En avskedsmiddag/mys skulle visa sig bli sjukt mysig och fin och avslutades under bron med tre OTROLIGT fina vänner. Tillsammans med vin och en trasig cykel gjorde vi kvällen till vad den blev. FANTASTISK!
Tisdagen efter visade sig bli än mer fin, ett besök på nolia med vickan och petra, sedan bad på havs inomhus med vickan och cilla, för att sedan avsluta den fina dagen hos cilla framför elden med ett glas vin i handen. VI gick sedan ut på havs och där kom vi in på dansen. Det var den finaste kvällen på hela sommaren, kan än idag gråta av lycka och av sorg över den kvällen. Så fin, så underbar och om något denna sommar var riktigt MAGISKT, så var det denna dag.

Sanna Bergman, så många fina dagar vi spenderat tillsammans i sommar. Jag gråter av saknad av dig! Denna sommar har varit du och jag.

Nu sitter jag här, efter en helt fantastisk, galen och annorlunda sommar helt överlycklig över allt jag varit med om och över alla jag träffat. Helt överlycklig över att hjälmared är så fantastiskt och över att jag får ha så fina vänner överallt.

Sitter här och lyssnar på Lasse W i min ensamhet på rummet. Har varit en mycket intensiv dag med många nya intryck, detta är nog orsaken till att mitt huvud ständigt värkt idag. Här kommer man bli fet, kan jag lova. MATMATMAT. Tur jag ska spela handboll också. Ikväll längtar jag sjukt mycket efter vissa personer, så fantastiskt om de också fanns här. Fast jag måste säga att jag har funnit många nya fina vänner här också. PÅ måndag börjar handbollen på riktigt, det blir fint hoppas jag. Sen börjar jag bugga också, det längtar jag mest till! Slut på sakna delen, imorgon är det upp med tuppen. God natt!

jag sitter på ett tåg
i en ödslig vagn
och det luktar lite dig om mig

Idag flyttar jag in i Alingsås och det kommer bli grymt härligt. Ska bli roligt att se vart jag ska bo i ett år och jag är helt säker på att jag kommer trivas. I fredags kollade jag till gården, fantastiskt fint. Tänk er madicken så får ni er en liten bilr. Sjukt fint.
Annars gick jag på stan igår och ahde det fint med Josse.

En liten uppdatering där, jag myser med Julia och Emelie här i Göteborg. Jag gillare!

för att du syns överallt
är det inte säkert att du finns
det är en konst att bara fylla hål

Jag är utflyttad och på väg mot Alingsås, det känns väl sådääär just nu. Önskar egentligen att jag fortfarande var barn och kunde bo kvar, egentligen är jag skogsmulle och trivs i skogen utmärkt.
Fast samtidigt, jag vill se något annat och detta kommer bli bra!

Men, jag saknar redan mina fina vänner och alla de underbara stunder vi haft de senaste dagarna. Igår kollade jag och Vickan på snygga hus och bilar och önskade att vi ägde typ alla av dom. Till och med detta saknar jag, då vi virrade bort oss i Hortlax och höll knappt att hitta hem igen. Jaa, Hortlax är för stort helt enkelt ;)

Nåja, ta hand om fina Piteå tills jag kommer hem igen :) Ska försöka hinna komma hem en gång innan jul, annars blir jag väl galen. Imorgon är det läger i Skene som gäller, fy vad det kommer bli bra :P

Jag saknar er redan, finafina vänner!

Det här är slutet på resan, och början på en ny!