elina källman

Jag har verkligen tränat mycket idag och verkligen vilat otroligt lite. Vila behöver jag minsann, för även fast jag sovit en bra bit över 11 timmar natten till idag var jag trött när jag vaknade. DÖDSTRÖTT!
Och jag gjorde ett pass i gymmet idag efter skolan, som för övrigt kommer ge mig grym träningsvärk och sen fem min efter att jag kommit hem ringer tove, jag följer på step in igen. Det var minsann gott med middag sådär klockan nio på kvällen.
jag var absolut välförtjänt av den.

Och så har jag fått förtur till sjukgymnasten. ska bli skönt att bli av med tankarna om vad som kan vara för fel i knät, förhoppningsvis är det inte korsbandet. Även fast sjukgymnasten också tyckte att det lät som det. Jag DÖR med stora bokstäver om det är det.

Jag undrar hur många gånger jag har kollat på inspelningarna från Lasses konsert, ja det är då minst 30 gånger per film. JAG ÄR KÄR <3 Jag må vara en knasboll, men det är inte ofta jag gillar något såhär mycket och då tycker jag att jag kan få göra det mycket också.

Imorgon är det träning och sen pokerkväll hos Jim. Har saknat dessa stunder sen förra året, nu är det dags igen. Hoppas mitt pokerface sitter kvar. Sen sover jag hos Tove, för vi ska baka julfika, laga mat och träna tillsammans på onsdag. JAG ÄR LEDIG!

Det är morgon i Umeå och de andra ligger och sover. Själv kan jag inte sova, dels för att det typ är mitt på dagen och dels för att jag bara tänker på konserten igår.

Vi kom dit en och en halv timma innan han skulle börja, klockan närmade sig åtta och in kommer ett DÅLIGT för band. Haha, snacka om sur jag var, jag ville ju lyssna på Lasse. Men så blev klockan fem i halv nio och han, den bäsa, kommer in. Jag får gåshud, tårarna börjar rinna och inom mig känns det som en dröm. En dröm som blivit sann. Jag har varit på några lasse konserter tidigare, men aldrig en sådan bra. Han spelar alla de bästa låtar, plus några till. När konserten är slut klockan elva vill jag inte lämna golvet, för jag inser att det kommer dröja ett tag innan jag får se honom igen. Det enda han missade, finafina Lasse, var Kom änglar.
Många gånger är jag rädd för att konserten börjar vara slut, men den fortsätter och fortsätter. Den räcker länge, två timmar och 25 min.

BÄSTBÄSTBÄST

Nu ska jag ta min Ipod, lyssna på lasse, tänka och ta mig en promenad.

God morgon

Allt är nu packat, även biljetterna! Jag är redo att åka.


Livet är inte de andetag vi tar,
Utan de stunder som får oss att hålla andan!

Idag gick jag till bussen vid tio, då fick jag för mig att det var i slutet av september/början av oktober som vi befinner oss. Värmen kändes och fåglarna kvittrade. Vad som fick mig tillbaka i November var dimman och det oerhört gråa väder som är här och, som det verkar, för att stanna. Så himla trist!!

Något som verkligen inte är trist är att det är Lasse W imorgon och att jag tar bussen till Umeå klockan 11.05. weeei, jag längtar.

Mitt knä gör ont, det är dock trist.

Nu ska jag vila middag tills Lisa kommer på besök, väldans trevligt!

Oj, vad duktig jag har blivit på att uppdatera.
Nu kan du inte klaga på mig längre Sandra, hänger du med i alla mina uppdateringar?

Vi har träning ikväll, jag får inte träna. Blää på det. Fick dock veta att vi ska leka lekar och fika idag, så det kan jag väl minsann få vara med på? Jag älskar lekar, speciellt med laget för då kan man vara sådär extra barnslig.

Dessutom ska jag alldeles strax ta min värkande bula i pannan och mitt värkande knä och börja packa. Imorgon har jag minsann inte tid, step in och Lisa väntar. Sen är det ju bönderna och greys dessutom.
På torsdag åker jag till UMEÅ, SANDRA och LASSE W.
Jag och sandra ska vara så duktiga att vi till och med ska laga käk ;)

Jag får minsann inte glömma Lasse-biljetter, kamera, ett fett leende och ett stort glatt humör på torsdag!!

Min dag började minsann inte bra alltså.

Vaknar av ett värkande knä, stiger upp och hoppas att det ska gå över. Jag går in i duschen och känner hur yr jag börjar bli, hur det börjar svartna för ögonen om och om ingen. Plötsligt ligger jag på golvet - jag hade svimmat. Ställde mig upp igen, slår några gånger i väggen för att försäkra mig om att jag lever, och mycket riktigt så lever jag fortfarande. Men sen händer det igen, jag vet inte hur och när men plötsligt ligger jag på golvet igen, med ett värkande huvud som följd av mina bravader. Jag hade slagit i det i stengolvet i duschen. Jag kände att det nu var dags att bege sig ur duschen, innan jag slagit mig gul och blå. Minnet försvinner igen och så står jag i köket och droppar, utan handduk. Jag ringer pappa, som verkar befinna sig hemma i huset. Han kommer, jag piggnar till och kan sedan äta frukost och sen gå och lägga mig framför tv: för att sedan bege mig mot skolan med mina två vänner, kryckorna.

Jag mår inte alls bra när jag kommer till skolan. Mamma tycker jag borde kolla upp mig, sagt och gjort så gör jag det. Det visar sig att jag inte alls skött min kropp bra. För mycket träning i kombination med smärta i knät, för lite mat, vatten och sömn fick mig att svimma.
Japp, då fick jag bakläxa och träningsförbud idag. Känns inte sådär jätte roligt måste jag säga.

Sitter och knaprar på en choklad som jag fick av min syster, gott minsann men inte alls nyttigt. Känns buuu att käka det när jag inte får träna, nåja. Imorgon sätter jag igång igen.

Och på torsdag är det Lasse <3

Jag vill att det ska komma snö!

Och sen tror jag att jag ska börja hålla käften,
blir nog bäst så!

Egentligen är detta inte så speciellt viktigt inlägg, eller det beror väl nog på hur man ser på det. Men jag kände att jag var tvungen kommentera det en mycket bra kompis skrev till mig på facebook alldeles nyss.

Jag hade skrivit något i stil med att livet inte kan bli bättre just nu. Han kommenterade senare att allt kan bli bättre!
Det är klart allt kan bli bättre, men om man ska tänka på alla de som lider av hunger i afrika(varför tar man alltid dom som ett förslag?) och alla de som lider av någon sjukdom i världen så har vi det ganska bra ändå. Jag menar, varken jag eller han har någon dokumenterad sjukdom och vi svälter inte. 
Jag fick senare denna kommentar av honom: Men de gör inte saken bättre för en själv.
Nä, det gör inte saken bättre för sig själv. Fast kanske lite bättre om man tänker på att man faktistk har det ganska bra, även fast livet ibland kan vara skit pissigt. Efter regn kommer ju faktiskt solsken!
Dessa till synes små problem kan vara stora som berg för en själv, MEN de kommer aldrig vara lika stora för de i världen som får lida PÅ RIKTIGT.
Vad jag menar är att våra problem som egentligen inte är något att tala om, kommer till slut att lösa sig. Till skillnad mot dem som lever med en dödlig sjukdom som kanske inte kommer överleva denna.

Jag satt faktiskt länge och funderade på detta med livet och gick sedan vidare med en tanke i huvudet. 
Livet är allt bra faktiskt, trots att det ibland kan vara en levande berg- och dalbana. När dessa perioder kommer får man tänka på de bra stunderna man haft.


Det här var fina stunder!!

Det är grymt roligt att prova kläder i dessa tider. Jag prövade min nyårsklänning från förra året igår, förra året var den för liten men jag plågade mig igenom kvällen med den iaf. Jag kunde knappt andas och brösten vad som två stenar upp i ansiktet. Det var otroligt skönt att slänga av sig den för att sedan hända den i garderoben för alltid. Igår tog jag fram den igen, för att kolla hur den satt. Jag drog igen den och sen vipps så trillade den av mig lika fort som den hade trillat på mig. Jag älskar det, jag älskar det så mycket. Detta ger mig motivation till att verkligen kämpa ännu hårdare. 15 kilo har rasat av mig, 10 till ska det bli. Då har jag nått min drömvikt, även fast mina drömbyxor för längesen satt bra.

Jag har en ganska tråkig vecka framför mig, dock ingen läxa. Men det händer liksom inget som är av värde. På lördag kommer dock josse hem och det är garanterat av värde. Ska bli sjukt roligt att träffa tösen igen. Som jag längtat, det är ju sjukt. Men just nu känns det som hundra vintrar dit.



Jag har dock mycket att vara glad över, nu låter det som att jag sitter och deppar. Men verkligen inte det. Jag har bara en tråkigt vecka framför mig. haha.
Saker att se framemot:

21/11 - Josseposse anländer till Piteå ;D

21/11 - Krik-off

22/11 - Match mot Boden

26-29/11 - UMEÅ med Lars Winnerbäck

5/12 - Förfest

13/12 - Lucia

24/12 - Julafton

25/12 - After X-mas

3/1 - Jag fyller 20 vintrar

Ha en bra kväll - Jag ska spela volleyboll

På religionen håller vi just nu på med kristendomen. Det är roligt och intressant.
Grejen är den att vi ser en film, kan vara den hemskaste filmen jag någonsin sett. Vi såg den på religionen i åttan eller nian också, men då ansåg jag inte riktigt att den var lika hemsk som jag gjorde idag. Filmen heter The Passion Of The Christ! Jag mådde ganska illa, blev yr och kunde helt enkelt inte betrakta vad som skedde på filmen. Men jag vet vad som hände, hörde precis allt och det gjorde så ont inom mig.
Tänk att Han, Jesus, gått igenom detta för oss. För oss så att vi ska ha evigt liv. Det är nästan så att jag börjar gråta.

Snart är det dags för KRIK och sen dags att sova.

                                                                                                   19 år idag, Grattis <3

Jag har insett att jag är fruktansvärt dålig på att berätta för folk vad jag tycker om dem, i alla fall när det gäller något bra och att jag tycker om dem. Jag måste verkligen ta mig i kragen där och bli bättre, för det är sånt som alla behöver höra.
Jag blev som glad idag när fina ylva sa till mig;
Jag gillar dina kramar bäst!

Idag blev det också så uppenbart att livet verkligen inte är långt och oftas slösas det bort på saker som egentligen inte spelar någon större roll. Det är så tråkigt att vi människor tänker att jag har länge kvar att leva, det där kan jag ta någon annan gång. Medan vi egentligen helt plötsligt kan ramla ihop och helt plötsligt aldrig mer vakna upp igen. Jag lovar mig själv att bli bättre på att berätta hur fina alla människor är, lovar du också?
Livet är för kort för att slösas bort - jag vet att man säger så hela tiden, men på riktigt är det faktiskt så. Det gick minsann upp för mig idag.

En  till sak som också kom så otroligt nära idag att det kan hända även mig, även fast jag inte vill tänka så. Men på riktigt kan det hända mig. Jag brukar tänka att det händer alla andra, men inte mig. Dumt, mycket dumt. För så är det inte!! Det kan hända alla andra, men det kan också hända mig!

Nu ska jag ladda inför derby på fredag ;)
Och dessutom kommer snyggingen sandra hem imorron OCH sanna ;)
Puss

Att handboll är roligt, det är väl inget att snacka om. Men idag innan matchen kändes det inte riktigt likadant som det brukar göra. kroppen kändes otroligt seg, armarna kändes fruktansvärt tunga och jag kunde liksom inte koncentrera mig på vad jag skulle göra. Och så klart blev matchen som det kändes, spelade hela första och släppte in nio. Det är kanske inte mycket att tala om, men andra gick otroligt dåligt. Räddade några i början, men sen började målen droppa in. Eller tre stycker iaf. Kände att det var lika bra att byta och det gjorde vi också.
Förlust i alla fall, säsongens första och dessutom SISTA!!!

På fredag är det dags för årets första derby och det ska vara våran match, så är det bara.

Nu ska jag fortsätta se tv, som jag gjort i några timmar nu. Men det får man, för det är söndag.
Helgen har varit lugn. Nästa helg ska bli fruktansvärt rolig!!