elina källman

Sitter här i lägenheten i Umeå och håller på att spricka, god mat och god efterrätt har verkligen gjort sitt. Jag och hanna har egentligen inte gjort så mycket idag, men har fått tiden att gå riktigt bra.
Gick till kyrkan på morron, sen åt vi lunch, gick och handlade, vilade (läs: elina pluggade) lagade middag, åt middagen, åkte och lyssnade på gospel och sen åkte vi hem igen och åt efterrätt. Sanna har även varit förbi ett tag. Jag trivs med dessa fina vänner.
Hanna är ganska rolig, hon ska hem på tisdag och då är det dags för oss att äta upp all mat som finns i hennes skåp och kyl. Man svälter i alla fall inte på detta ställe och det är super :P

Nåja, jag har ju lov nu, känns skönt. Blir att vila och träna en hel del. Dessutom ska ett VEME in på fredag, kanske borde jag även jobba lite med det. På lördag ska jag och Cilla gå från Havs till Böle. Ska bli spännande minsann.

Dessutom är det snart nov och det är den månaden jag längtat efter hela hösten. känns otroligt att den redan kommit, samtidigt som det har tagit sin lilla måste jag säga. Kommer nog kännas tomt när den är över, då har liksom årets månad tagit slut. Vad ska man då leva för? Fast jag är rätt så säker på att jag kommer finna mig en mening med livet efter nov också. haha.

Nu ska jag och Hanna dränka oss i kärleksfilm och beklaga oss över hur ensamma vi är. haha. Fast egentligen är vi inte så ensamma, vi har ju trots allt varandra :P

God film natt ;)

Oj vilket stressigt liv jag lever just nu, tur jag åker bort imorron och får förhoppningsvis vila ett tag då.

Annars så hade jag två möten igår, dom gick bara bra. Fick springa från det första mötet, slänga i mig mat, springa till det andra och sen SPRINGA till matchen.
Det andra mötet var med KRIKS styrelse som jag helt plötsligt blivit en del av, det känns roligt. Planerades för olika tillfällen, kommer bli super.

Har även kommit igång med träningen inför vasan, känns också bra. Gjorde maxpuls test idag och det kan jag lova var grymt jobbigt. När benen vek sig under mig och jag inte orkade längre kände jag blodsmak i munnen. Fint, men lite äckligt också. Bra att jag förhoppningsvis gjort bort det, om det nu blev rätt.

Matchen igår gick väl ganska dåligt, men det är väl bara bita ihop och hoppas att jag får spela mot kalix på söndag. Ganska otroligt faktiskt.

Nu är det faktiskt dags att börja packa lite och om en timma är det dags att åka iväg mot Sanna. Vi ska ha pyjamasparty, jag, tove, sanna och cilla. Otroligt roligt faktiskt, var längesen man träffade Sanna och ändå bor vi i samma stad. Skämmes.

Laga mat känns väl som prio ett just nu, i denna otroligt stressiga timma som börjar om fyra min.

Ha en fin kväll!

Jag är lite less på mitt vanliga liv, vill att det ska hända något nytt. Riktigt vad som jag vill ska hända, vet jag inte. Men något riktigt roligt.

Får dock helg redan på onsdag, då kör vi pyjamas party hos Sanna Ö, ska bli riktigt mysigt faktiskt. Blir nog spel, film och en hel del skratt. Jag längtar redan.
Torsdag styr jag och mor kosan mot Emelies Göteborg. Det ska också bli riktigt fint. Hoppas på mycket shopping, många skratt och god mat. haha.

Sen får jag lov, i två veckor. Kommer spendera det en hel del i Umeå tror jag, riktigt roligt.
Ojoj, faktiskt mycket att se framemot. Inte minst Lasse W och efter det kommer världens mysigaste månad, december och sen tror jag visst att det är någon som fyller 20 ;P

Nu är det dags för dagens andra träningspass.
Ha det bra!

Nu har det blivit så igen, att jag inte har något att göra. Jag har gjort läxan, tränat och lagat mat. Finns inte mycket mer att göra, förutom att städa. Blir väl något sånt snart ändå. Även fast jag har sagt att jag inte kommer vara mamma i veckan, för att mamma är i Turkiet. Fast det är klart, jag HAR varit mamma i veckan och det suger.

Jag är glad att jag har sandra, för utan henne skulle jag absolut inte ha något att göra. Nu istället för att sitta och göra inget, tänker jag tillbaka på helgen och skrattar för mig själv. Visserligen kan folk tycka att jag är dum i huvudet som sitter och skrattar för mig själv, men vet ni, jag bryr mig inte. Jag sitter ändå och skrattar för mig själv, tänker tillbaka på helgen och inser hur mycket fint jag har framför mig. Det är otroligt fint.

Och tacka vet jag Gud som låter mig ha en mobiltelefon. Den informerade mig precis om att Alingsås spelar CL på SVT24 klockan sex. Det får absolut inte missas. Nu fick jag äntligen något att göra, jippi.
Dessutom är jag med i styrelsen för KRIK. Helt otroligt roligt faktiskt. Roligt att någon litar på mig och framförallt tror på mig som en positiv, glad förebild för de yngre. Jag tackar och bockar!

Jag saknar faktiskt mamma lite och det gör verkligen min syster också. Jag lånade lite av mamma lukt idag efter träningen, när agnes kramade mig sa hon med en tår i ögat:
Åh, du luktar mamma

Nu är det dags för handboll <3

Jag är typ lycklig. Träningen ikväll gick fruktansvärt bra. De nya skorna sitter fint. Jag är på bra humör igen. Imorgon är det onsdag. Snart helg. Ska jobba på lördag 13-17. Sen har jag mycket att välja på. Kommer bli en bra helg. Mamma kommer hem på söndag. Jag ska träffa Hanna på söndag. Förhoppningsvis kommer även sandra hem. Jag säger det igen, jag är typ lycklig.

Jag är tillbaka från dvalan, det känns bättre än bäst!

För drygt tre år sedan tog jag och min fina vän vårt pick och pack och flyttade ner till Göteborg för att satsa på handbollen. Självklart var det otroligt sorligt att lämna livet som var här hemma, men jag såg det som en utmaning som skulle bli otroligt rolig och lärorik. Längst in hoppades jag att jag skulle vara ett utvecklat handbollsproffs när mina tre år i södern var över.
Men som alla vet vid det här laget så pallade jag inte längre än ett år, och är inget utvecklat handbollsproffs idag. Snarare tvärtom. MEN mitt år där nere var inte förjäves. Tvärtom, det var det mest lärorika år jag varit med om och jag ser absolut bara positivt på saker som egentligen bara var negativt. 

Det är nog detta som kallas för att ha gått vidare, men det har tagit mig tre år att inse mitt misslyckande, resa mig igen och sen skratta åt saker som hänt. 
Men idag är jag glad, för jag kan!

Det är söndag, men känns som måndag och det är ju super. En extra helgdag till mig liksom. Har haft en super fin helg, både sandra och sanna har varit hemma och det är ju alltid lika roligt. Vi har roat oss varje dag, kommer sakna att ha dem hemma när de idag och imorgon åker till Umeå igen för att plugga. Blää!
Men snart kommer jag till Umeå, det blir fint.

Mitt lag är i Malmberget idag, men här sitter jag. Frisk för en gångs skull, men jag har inte tränat på två veckor så jag fick inte följa med. Visst känns det i hjärtat, det gör ONT! Jag har nog aldrig missat en match på grund av sjukdom nån gång, men nån gång måste ju vara den första också. Såg Alingsås - Hamburg igår och började faktiskt gråta, som ett litet barn. Bara för att jag insåg då hur mycket jag älskar handbollen, jag har nog inte insett det tidigare något i år, men nu har det verkligen gått upp för mig.
Mitt liv är ganska trist och ointressant om jag inte får ha handbollen i det. Vilken tur då att jag börjar träna på tisdag igen, hoppas jag!

Älska lagkamrater, älska att spela, älska glädjen

Oj, vilken dag det har varit. Det första jag gjorde i morse när jag vaknade var att gråta. Både för att jag hade så fruktansvärt ont i halsen och för att (ni får tycka att jag är dum i huvet) jag inte ville dö.
Jag fick för mig något om att jag skulle dö och det ville jag inte, för jag kom på att jag älskade min mamma så mycket. Jag har verkligen varit mammasjuk idag.

Sen grät jag när jag kom hem från skolan, för att jag just ville träna. Och nu gråter jag, för att jag saknar mamma och för att jag sitter och lyssnar på musik och för att jag är sjuk och inte är uttagen till matchen i helgen.
Börjar mitt misslyckande nu? jag tror det.
Och jag skäms så fruktansvärt mycket att inte vara uttagen till matchen, jag skäms för att skriva det. Jag vill bara sjunka genom jorden. Jag har aldrig inte blivit det.
Men....kanske inse att sina bästa dagar är räknade? Jag börjar ju trots allt bli gammal.

Jag tror det är bäst att sluta skriva, innan jag förpestar hela världen runt mig.
Just nu vill jag äta en stor, fet godispåse och ligga i mammas knä som ska säga att jag är bäst, vacker, finast, jaa underbar helt enkelt. Jag saknar mamma, som bara befinner sig på jobbet. På söndag åker hon till alanya, hur ska jag överleva en vecka?

GOD NATT