elina källman

Det var visserligen ett tag sen jag varje dag tittade mig själv i spegeln och hittade stora, fula fel på min kropp, den tiden är förbi, men ändå kan jag komma på mig själv med att titta på mig själv och försöka hitta stora fula fel på mig själv, bara för att inse att jag egentligen inte duger som jag är. Just nu är mitt största problem om jag någon gång kommer att kunna köpa nya handbollsskor, när det är så mycket mer jag skulle vilja ha.

Onekligen finns det ändå saker jag stör mig på, min kropp är väl inte den mest perfekta i världen, men vad tusan, det är väl bara acceptera det som det är, jag fick denna kropp och så är det. Därför tycker jag att man också kan försöka vara nöjd med det man fått, givetvis går det inte vara nöjd med allt, men man kan ju i alla fall försöka.

Plastikoperationer är något som ständigt uppkommer i vårt samhälle. Idag gör var och varannan en operation, bara för att visa att insidan minsann är viktigast, men utsidan är viktigare.

Redan från ung ålder får vi veta precis hur vi ska vara. Mobbing förekommer redan på dagis då vissa barn blir utstötta för att en del anser att hon eller han är alldeles för tjock för att få vara med och leka. Ändå får vi höra av de äldre att vi duger precis som vi är.

Men det där med att vi duger precis som vi är, är inte det bara en noja som vi kommit på bara för att tro att vi duger som vi är, för vissa verkar ju inte tycka att vi gör det, när de flesta i dagens samhälle gör om sig själva så till den milda grad att vi knappt känner igen människan när denne varit under kniven.

Plastikoperationer för mig tyder på en mycket dålig självbild, denna människa som frivilligt lägger sig under en kniv för att senare vakna och inte veta om man efteråt ska känna igen sig själv, anser jag inte vara någon bra förebild för dagens ungdomar. För innerstinne är det denna vuxna människa som har uppfostrat dagens ungdomar till idealet "du duger som du är". För visst är det de vuxna som först försöker tränga in i vårt huvud att du duger som du är?

Visserligen kan jag förstå de som vill förändra allt på sin kropp, men då tycker jag inte att dessa först ska gå till dagens ungdomar och påstå att du duger precis som du är, du är vacker, för då säger denne emot sig själv, de visar tydigt på att du duger verkligen inte som du är.

Men du, insidan är väl viktigast, var det inte så vi sa? Nej, just det, det är ju utsidan som är viktigare.

Till sist vill jag säga att jag tycker att vi ska sluta upp med detta "åh, hallå du vet väl om att du är värdefull, du duger som du är och sånt skit", för i dagens samhälle verkar det inte bättre än att vi måste göra om oss själva för att duga. Men samtidigt tycker jag också att vi ska avsluta det här idealet att vi måste vara på ett visst sätt, för innerstinne vill jag slå ett slag för att vi verkligen duger som vi är.

Jag tycker själv inte att det är så konstigt att barn redan när de går i sexan börjar tänka på hur de ser ut, MEN jag tycker att det är hemskt. Är man 12 år ska man inte behöva bry sig, egentligen borde man inte behöva bry sig alls i nån ålder. Men jag kan slå vad om att en kille hellre skulle välja en snygg, smal flicka framför en lite rundare, kanske inte lika snygg tjej. Så det är klart att man bryr sig. Innerstinne är nog allas strävan att bli omtyckt och om jag ska vara ärlig är det ju utsidan som syns först, så varför vara lite rundare när man kan vara smal? 

Har egentligen inte tid att sitta här och skriva. Träning alldeles strax plus att jag har två enormt jobbiga och äckliga prov på gång här inom en snar framtid. Först ett äckligt historia prov till imorron och sen inom några få dagar har jag ett ännu himla äckligare teoriprov som ligger och väntar på mig.

Men i varje fall så har mitt nya liv börjat alldeles utmärkt om jag får säga det själv. Mitt synsätt på olika saker har helt plötsligt förändrats och jag ser på livet från helt nya perspektiv. Jag tror aboslut på detta med att allt blir vad man gör det till. Idag klarade jag ännu en fas på körkortet och det känns utan tvekan bra. att man dessutom har en mycket, jaa vad säger man hmm, person vid sidan gör det inte mycket sämre. Nej, det går åt rätt håll om man säger så.
Idag gör jag dessutom min första handbollsträning på fleraflera månader och det känns bättre än bäst. Får dock bara springa, men det är en mycket stor vinst för en som endast fått gå och cykla de senaste månaderna. Jag börjar utan tvekan få abstinens på det här som heter röra på fläsket, men nu är jag på G igen. UNDERBART!

Nej, mitt nya liv har börjat bra och jag tror mig bestämt veta att det kommer fortsätta så. För det är liksom en ny Elina ni nu möter. Det är hon som står med stadiga ben och faller inte i första taget. Livet är bra :  )

Ha ett bra liv och kom ihåg:
Allt blir vad man gör det till!