Faller
Denna dagen har verkligen varit den värsta på hela tiden jag bott här i Göteborg. Allting brast idag och jag hatar det. Svimmade mitt i stan för att jag är så stressad. Det västa av allt är jag inte ens kommer ihåg det. Jag bara faller och faller och verkar aldrig ska nå botten så att jag kan börja klättra upp. Kanske når jag botten när jag flyttar hem nu till sommarn. Det ska bli riktigt skönt att komma hem må jag säga. Då får jag vila mig, hela kroppen behöver vila. Det blir inte heller nån mer skola i veckan. skönt.
Idag var jag på skolan till elva, sen gick jag och Ines på ett café och drack choklad sen åkte vi till tingsrätten för att kolla på en misshandel med klassen. Det var riktigt intressant. Men när vi kommit tillbaka efter rasten in i salen igen, började allt snurra för mig. Jag kommer typ inte ihåg nåt av slutet av fallet. Har kollat i min anteckningsbok. Det står bara en massa bokstäver, men inga ord. Det enda jag kommer ihåg är att dommen kommer den andra maj, bara för att tove fyller år då. Sen gick vi ut ur huset och sen kommer jag inte ihåg nått för då svimmade jag. Efteråt, när jag kom hem gick jag och la mig i sängen och somnade med jacka på. Sen kom Emelie hem och såg hur dåligt jag mådde. Så sen gjorde hon mat till mig, sen ringde hon mamma och berättade hur dåligt allt var. Medan hon gjorde det ringe jag Hanna. Vad gjorde jag utan min älsklingsflicka? Ingenting tror jag. Hon är bäst och bästast. Sen har jag varit och handlat och mått dåligt hela himla dagen. Sen hann jag inte mer än komma hem, innan hanna ringde igen. Så då vart det snacka med henne i typ hundra år. Roligt :) Sen borde jag plugga nu. Men jag orkar inte. Verkligen inte. Är i obalans. det är hemskt.
Jag längtar så fruktansvärt mycket till den sjunde juni. Då lämnar jag denna lägenhet för att aldrig mer se den igen. Det känns underbart bra alltså. Tack för det mamma. Tack för att du förstår mig. Jag älskar dig <3
Idag var jag på skolan till elva, sen gick jag och Ines på ett café och drack choklad sen åkte vi till tingsrätten för att kolla på en misshandel med klassen. Det var riktigt intressant. Men när vi kommit tillbaka efter rasten in i salen igen, började allt snurra för mig. Jag kommer typ inte ihåg nåt av slutet av fallet. Har kollat i min anteckningsbok. Det står bara en massa bokstäver, men inga ord. Det enda jag kommer ihåg är att dommen kommer den andra maj, bara för att tove fyller år då. Sen gick vi ut ur huset och sen kommer jag inte ihåg nått för då svimmade jag. Efteråt, när jag kom hem gick jag och la mig i sängen och somnade med jacka på. Sen kom Emelie hem och såg hur dåligt jag mådde. Så sen gjorde hon mat till mig, sen ringde hon mamma och berättade hur dåligt allt var. Medan hon gjorde det ringe jag Hanna. Vad gjorde jag utan min älsklingsflicka? Ingenting tror jag. Hon är bäst och bästast. Sen har jag varit och handlat och mått dåligt hela himla dagen. Sen hann jag inte mer än komma hem, innan hanna ringde igen. Så då vart det snacka med henne i typ hundra år. Roligt :) Sen borde jag plugga nu. Men jag orkar inte. Verkligen inte. Är i obalans. det är hemskt.
Jag längtar så fruktansvärt mycket till den sjunde juni. Då lämnar jag denna lägenhet för att aldrig mer se den igen. Det känns underbart bra alltså. Tack för det mamma. Tack för att du förstår mig. Jag älskar dig <3
Kommentarer
Trackback