FarmorochFarfar
Farmor och farfar
jag tror att ni är en jag-kommer-alltid-att-leva-människa
för visst farfar och farfar,
visst kommer ni att leva föralltid?
för ni vet farmor och farfar, att om ni slutar att andas
kommer varje andetag jag tar vara en plåga
ni är en del av mitt syre, och utan er skulle det vara
som om jag hade astma hela tiden
och
jag vet hur det är farmor och farfar
i skolan har vi fått veta hur det känns
vi andades genom ett sugrör och höll
för näsan
farmor och farfar,
jag vill inte andas så
det kändes som om 1 miljon stenar låg i mina
lungor
det orkar inte jag farmor ochfarfar
jag är inte alls lika
stark som
ni
och farmor, farfar, vem ska komma och
ge mig kexchocklad varje gång jag är
sjuk
och farmor, farfar
snälla, säg att ni är
odödliga
snälla farmor och farfar
snälla
Så är det nu. det känns som att jag har astma hela tiden. Jag lever med en miljon stenar i hjärtat. Det är hemskt. allt är hemskt nu. Jag vill så gärna vara glad, för farfars skull. Men jag kan inte.