Jag fångade en sommar
Nu känner jag mig beredd att berätta lite om historien bakom den fina texten jag hade i ett inlägg här någon dag efter det fina läger jag varit på.
I början av sommaren hörde jag en låt på P3 när jag låg på bryggan och halvsov tillsammans med Vickan i solen. Sommaren hade precis börjat, studentyran hade lagt sig och värmen hade just kommit till vår lilla by. Jag funderade mycket på hur denna sommar skulle komma att bli och min rädsla var att den skulle bli extremt jobbig och nästan olidlig. Det var i alla fall känslan jag hade i kroppen när jag tänkte på sommar. Men så hörde jag denna låt, "Fånga en sommar" och insåg att det är mitt eget val hur den ska bli. Vill jag ligga hemma och ruttna bort så är det bara jag som kan bestämma det, men vill jag leva livet till varje pris så är det mitt ansvar att se till att det blir så också.
Jag skrev ett blogginlägg och i det stod det ungefär såhär: JAG VILL SKRIKA MIG HES AV LYCKA OCH DANSA TILL HÅKAN HELLSTRÖM. VARA VAKEN HELA NATTEN OCH SKRATTA TILLS MAGEN SPRICKER. HÄNGA MED DE BÄSTA VÄNNERNA SOM FINNS OCH TITTA PÅ SOLNEDGÅNGEN. TITTA PÅ SOLUPPGÅNGEN OCH SPELA VOLLEYBOLL TILLS FINGRARNA BLÖDER. ÅKA BÅT PÅ SPEGELBLANKT VATTEN OCH BADA. GÅ PÅ ROLIGA FESTIVALER OCH DANSA. JAG VILL, SKRATTA, SJUNGA, NJUTA OCH LEVA. Det var precis så här sommaren också blev till slut. Jag fångade min sommar och det gjorde mig lycklig, helt otroligt lycklig.
Och sen blev det, för en vecka sen, dags för det årliga lägret Tejp. Jag åkte egentligen dit utan någon förväntning på något, och hade egentligen inte tänkt åka dit alls. Eftersom att jag påstod att jag hade allt jag behövde just då. Men efter många om och men bestämde jag mig tillslut för att det var bäst att åka. Det visade sig att det skulle bli ganska kämpigt där och en berg och dal -bana. Jag insåg att mitt liv saknade ganska mycket, för att jag skulle vara så där lycklig som jag egentligen vill vara. Under hela sommaren visade det sig att jag hade ju helt "glömt" Jesus i mitt liv. Det är så enkelt, att man inte inser att man är beroende av honom när man är sådär lycklig.
Efter lägret kom jag hem och insåg att jag är så mycket starkare vid sidan om Honom. En fin sommar har det varit, men ingenting går upp emot ett liv med Honom. Och jag är evigt tacksam att jag åkte på lägret, för tänk vad som kunde ha hänt annars. Och för att avsluta detta långa inlägg så har jag nu lyckats säga Hejdå till mitt gamla jag och tagit sikte mot en ny höst, ett nytt år och ett nytt liv, men inte ensam, utan med Jesus. Och för första gången ser jag verkligen framemot det. Jag ska aldrig mer tillbaka. So long, Farewell to my old self!
Jag skrev ett blogginlägg och i det stod det ungefär såhär: JAG VILL SKRIKA MIG HES AV LYCKA OCH DANSA TILL HÅKAN HELLSTRÖM. VARA VAKEN HELA NATTEN OCH SKRATTA TILLS MAGEN SPRICKER. HÄNGA MED DE BÄSTA VÄNNERNA SOM FINNS OCH TITTA PÅ SOLNEDGÅNGEN. TITTA PÅ SOLUPPGÅNGEN OCH SPELA VOLLEYBOLL TILLS FINGRARNA BLÖDER. ÅKA BÅT PÅ SPEGELBLANKT VATTEN OCH BADA. GÅ PÅ ROLIGA FESTIVALER OCH DANSA. JAG VILL, SKRATTA, SJUNGA, NJUTA OCH LEVA. Det var precis så här sommaren också blev till slut. Jag fångade min sommar och det gjorde mig lycklig, helt otroligt lycklig.
Och sen blev det, för en vecka sen, dags för det årliga lägret Tejp. Jag åkte egentligen dit utan någon förväntning på något, och hade egentligen inte tänkt åka dit alls. Eftersom att jag påstod att jag hade allt jag behövde just då. Men efter många om och men bestämde jag mig tillslut för att det var bäst att åka. Det visade sig att det skulle bli ganska kämpigt där och en berg och dal -bana. Jag insåg att mitt liv saknade ganska mycket, för att jag skulle vara så där lycklig som jag egentligen vill vara. Under hela sommaren visade det sig att jag hade ju helt "glömt" Jesus i mitt liv. Det är så enkelt, att man inte inser att man är beroende av honom när man är sådär lycklig.
Efter lägret kom jag hem och insåg att jag är så mycket starkare vid sidan om Honom. En fin sommar har det varit, men ingenting går upp emot ett liv med Honom. Och jag är evigt tacksam att jag åkte på lägret, för tänk vad som kunde ha hänt annars. Och för att avsluta detta långa inlägg så har jag nu lyckats säga Hejdå till mitt gamla jag och tagit sikte mot en ny höst, ett nytt år och ett nytt liv, men inte ensam, utan med Jesus. Och för första gången ser jag verkligen framemot det. Jag ska aldrig mer tillbaka. So long, Farewell to my old self!
Kommentarer
Trackback