Denna tid kommer aldrig tillbaka, men tror man att det kommer bli bra, så blir det bra
Sitter här, efter en mycket hård handbollsträning på PCM. Åh, vad jag kommer älska dessa träningar och intervaller till hösten, men inte idag. Eller just nu känner jag mig ganska duktig, ska snart ta och äta mig en välförtjänt filtallrik och se lite fotboll. Känns bra att vara igång igen efter allt studentfika och midsommar-äckel man ätit. Nu är det dags att ta tag i mig själv och gå ner åtta kilo till. Sen kan det kanske räcka, det får vi se då.
sitter även här och tänker tillbaka på förra årets sommar, hur mycket jag jobbade men hur mycket jag även uppskattade det underbara som hände. Inser även att det som gjorde sommaren så underbar hände i slutet av den. Det hände i juli och augusti och snart är vi där. jag har höga förväntningar på vad som komma skall denna sommar. Samtidigt får jag ångest på mina förväntningar. Jag tänker att tänk om det inte blir så bra som jag hoppas och förväntar mig att det ska bli. I helgen kommer det hända så mycket bra, nästa vecka, nästa helg och flera veckor framåt. Någonstans känns det som att det kommer bli bra. Men jag känner mig stressad över allt som jag så mycket vill göra, men inte kommer hinna eller kommer kunna göra. På fredag ville jag och sandra åka och se älsklings-lasse på peace & love, men biljetterna fanns inte kvar. Det ångrar jag. Jag älskar Lasse.
Fast från och med nu har jag tänkt köra på ett motto, ett bra motto. "Tror man att det kommer bli bra, så blir det bra".
Det får vara mitt motto denna sommar och då kommer allt lösa sig, hur det än blir. För till hösten flyttar nästan alla av mina vänner och då kommer jag ångra mig att jag gick omkring och hade ångest och kände mig stressad över allt, istället för att njuta av den tiden jag har kvar med dem hemma i Piteå...
...för denna tiden kommer aldrig tillbaka. Och mina vänner är bättre än bäst <3
sitter även här och tänker tillbaka på förra årets sommar, hur mycket jag jobbade men hur mycket jag även uppskattade det underbara som hände. Inser även att det som gjorde sommaren så underbar hände i slutet av den. Det hände i juli och augusti och snart är vi där. jag har höga förväntningar på vad som komma skall denna sommar. Samtidigt får jag ångest på mina förväntningar. Jag tänker att tänk om det inte blir så bra som jag hoppas och förväntar mig att det ska bli. I helgen kommer det hända så mycket bra, nästa vecka, nästa helg och flera veckor framåt. Någonstans känns det som att det kommer bli bra. Men jag känner mig stressad över allt som jag så mycket vill göra, men inte kommer hinna eller kommer kunna göra. På fredag ville jag och sandra åka och se älsklings-lasse på peace & love, men biljetterna fanns inte kvar. Det ångrar jag. Jag älskar Lasse.
Fast från och med nu har jag tänkt köra på ett motto, ett bra motto. "Tror man att det kommer bli bra, så blir det bra".
Det får vara mitt motto denna sommar och då kommer allt lösa sig, hur det än blir. För till hösten flyttar nästan alla av mina vänner och då kommer jag ångra mig att jag gick omkring och hade ångest och kände mig stressad över allt, istället för att njuta av den tiden jag har kvar med dem hemma i Piteå...
...för denna tiden kommer aldrig tillbaka. Och mina vänner är bättre än bäst <3
Kommentarer
Trackback