elina källman

Det slog mig igår när jag var hos farmor; tänk att ett och samma ställe kan dela så mycket sorg, men samtidigt så mycket glädje. Jag pratar så klart om kyrkan. Farmor hade fått en inbjudan till ett dop i Piteå Statskyrka. Samma kyrka som jag för precis ett halvår innan detta dop, satt och grät mig slut på tårar, därför att fina Hanna gått bort. Tänk att man på ett och samma ställe kan dela så mycket av livets kontraster.
Jag tycker att krykan är ett mycket bra och mycket fint ställe att vara på.

Snart ska jag på kalas, så jag borde gå och göra mig lite vackrare ;P