Ett känslosamt inlägg och en tillbakablick med otroligt mycket tacksamhet

Oj, hjälp nu blev jag känslosam av mig. Jag hittade en mycket gammal låt som jag precis fick för mig att lyssna på. Det liksom knep till i magen när den började spelas, jag hade glömt att den lät sådär. Men bra är den, så det ska jag inte klaga på.

Grejen är den att den här låten följde med mig under mina sämre år i livet, från sexan till första gången jag gick första året på gymnasiet, det vill säga Göteborg. Det är just därför det kniper till i magen på mig, känslan kommer tillbaka och det är absolut ingen fin känsla. Ingen vill ha den känslan i kroppen, tro mig.Hanna följde med mig i livet då, fint var det att ha henne. Sandra också, det gör hon fortfarande och det är jag evigt tacksam för. Finafina underbara Sandra, tack <3

Jag förstår liksom inte hur Sandra lyckades stå ut med oss två. Fast det kanske hon egentligen inte gjorde, utan bara gjorde det. Starkt av henne. Speciellt positiva var väl varken jag eller Hanna, fast samtidigt kunde vi sitta och skratta åt livet som det var. Hur konstigt allt egentligen hade blivit och varför det hade blivit så.Vi brukade skratta och samtidigt säga till varandra ibland att vi var ganska överkänsliga, för varför betedde vi oss egentligen som vi gjorde?

Men på något sätt, hur vet jag inte, klarade jag mig upp ur det som inte var livet. På något konstigt sätt lyckades jag övervinna det onda och leva vidare. Hanna lyckades inte, det känns konstigt inom mig. Även fast det redan gått ett år och en månad. Det är sjukt.  Det känns dumt, riktigt dumt, men det känns som att Hanna och Sandra, de otroligt vackra människorna som jag delade så mycket med under högstadietiden, gjorde så att jag klarade mig.

Och Hanna Söderberg har en otroligt stor del i det hela. För någon dag sen kom vi på att tänka att i fyra år nu har det inte gått många dagar, högst två, då vi inte pratat med varandra. antingen genom sms eller telefon.<3
Och Jesus så klart, Jesus gör mig glad och fri! 

Oj, en tår trillade just nerför min kind, en till och en till. Det är viktigt att inte glömma att allt löser sig till slut, hur mörkt det än är så blir det till slut bättre.

God natt från mig

Just det, låten kanske ni vill lyssna på
http://www.youtube.com/watch?v=tHXZ_peJe9c


Kommentarer
Postat av: Hanna

Puss!

Postat av: Hanna

Btw du är såå grymt välkommen!!! Längtar till på söndag! :)

2009-10-08 @ 22:44:36
URL: http://hannasoderberg.blogspot.com
Postat av: leffe

sööt <3 Jag uppskattar att du förstår hur jag hade det :P haha

2009-10-09 @ 07:46:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback