elina källman

Det pratas mycket om den eviga frågan "vad är meningen med livet" i vår klass just nu. Detta på grund av att vi läser filosofi och diskuterar denna fråga hit och dit på dessa lektioner.
I går skulle vi se en film som heter just meningen med livet. Det var massa smarta filosofer som skulle filosofera över detta med meningen med livet. Tur, tänkte jag, att jag redan funnit en mening med livet och sen somnade jag.
Filmen var säkert jätte intressant, men jag var trött och kunde inte vara vaken.
Sen vaknade jag hippsvipps när en teolog pratade och upptäckte att allt han precis sa verkligen stämde in på verkligheten. Jag ska göra ett försök att citera vad han sa:

"Det är så med oss människor att vi alltid tänker att sen, då börjar livet. Exempelvis när vi går i grundskolan tänker vi att sen, när vi börjar gymnasiet börjar livet. När vi går i gymnasiet tänker vi att sen, när vi gått ut skolan då börjar livet. När vi har gått ut gymnasiet, tänker vi att sen, när vi har utbildat oss, då börjar livet. När man är utbildad då tänker man att när jag får en familj och skaffar barn, ja då börjar livet. Osv.."

Detta stämde verkligen in så bra på mig i alla fall, eller hur det var förut, i sommar. Jag tänkte att bara jag gör klart detta år så börjar mitt liv, istället för att tänka att jag lever här och nu och gör det bästa av situationen. Men vipps en dag föll poletten ner och jag insåg att det är ju nu livet är, inte förut och inte sen, utan här och nu. Och jag vill inte tänka sen när jag blir pensionär att jag hela tiden i mitt liv tänkt att sen börjar livet. jag vill tänka att jag levt livet och gjort det på bästa sätt. Därför lever jag från och med i sommar livet här och nu och inte förut och inte sen.

Punkt slut, nu ska jag träna och sen ringa Sandjiiiis.