Jag ska skidra bort mina små bekymmer
Har precis kommit hem från en tvkväll hos Sanna. Imorgon sticker hon till Umeå och det gör min lite ledsen.
Imorgon ska jag också vara med Tove, vi ska äta middag och åka på bio, Snabba Cash ska vi se. Om en vecka flyttar hon till Göteborg. Det gör mig också ledsen...
Jag inser precis hur ensam jag kommer bli i egentligen lilla Piteå, fast vid detta tillfälle känns det större än störst. Visst har jag mig själv att skylla på ensamheten, med tanke på vilket val jag gjorde när jag flydde mitt liv för att starta på ett nytt i Göteborg. Alla vet ju hur det nya livet gick och här sitter jag med ett halvår kvar av skolan. Visserligen borde jag vara glad över det, men jag inser också hur ensamt detta halvår kommer bli. Jag önskar bara att allt var bra och egentligen som förut. Men man måste gå vidare och kanske börja med att göra allt bra. Fast egentligen är allt bra, jag vill bara ha mina vänner här, eller jag där.
Nu vet jag att det finns vissa personer som sitter och småler för sig själv åt min ensamhet, men gör ni det. Jag bryr mig inte längre om er. Har ni inget bättre för er, så är ni välkommna att skratta åt mitt liv.
Vilket deppat inlägg.
Nu ska jag sova och skidra bort mina bekymmer imorgon.