KLAR

JAG ÄR SNART KLAR MED MIN ANALYS OCH DÅ KAN JAG NÄSTAN SLAPPNA AV FÖR DENNA VECKA.
...och ni anar inte hur underbart det känns.
Läste nyss Emmas kommentar på det förra inlägget och det är sant, det blev bättre. I alla fall nu med samhällsen. Analysen är snart klar, likaså arbetet. Snart kan jag slappna av igen. Snart kan jag försöka börja leva igen...
..och jag längtar.

Ska ta och äta, sen göra klart det sista, träna och sen till sist..TRÄFFA EMELIE IGEN ;D
Sist jag såg henne var i sommras. Som jag längtar.
Sen återstår enbart helgen....jag längtar.

Återkommer kanske sen :)
ha en bra kväll

Bland analyser, diskussioner och historia

Är lite smått panikslagen just nu. Sitter här med mitt samhällsarbete och inser att jag enbart har en dag kvar, sen ska det vara inne. Har analysen kvar och i brist på synpunkter skriver jag här. Har inte den blekaste om hur jag ska börja, skriva eller avsluta den. Fast jag antar att det är det där med början som oroar mest, för när man väl kommit igång går det som av farten. Men hur ska man börja en analys kan man ju fråga sig. Tro mig, jag har försökt, men det går inte. Sitter och läser mina miljoner andra analyser, dem ser bra ut. Varför kan jag inte lära mig av dessa och göra lika bra som då? Åååh, jag hatar detta. Det var ju det här med början, annars skulle det gå som på rälls.

Såg på anslagstavlan idag. Det gjorde mig väl inte heller på värst bra humör. Insåg faktiskt hur misslyckat det kommer vara nästa år. Inga i min egen ålder. Inse ovärt det kommer vara att gå på skolan. Jag åker ju dit enbart för att träffa vänner. Annars skulle jag aldrig orka vakna på morron. Det jag såg på anslagstavlan var att det snart är studentmössprovning på G. Jag orkar inte. Det kunde ha varit jag.. Jag vill bara gråta. Misslyckade jag har ett år kvar efter att min ålder gått ut. Varför kunde jag inte bara härda ut i Göteborg för?

Upptäckte nu också till min stora fasa att historian som ska vara klar till imorron inte finns på min dator, inte heller hemma. Ingenting går mig väg för tillfället. Tycker mest synd om Ylva, eftersom att det är med henne jag gör det. Fy tusan vilken hemsk människa jag är. Om du läser detta, FÖRLÅT!

Dags att sluta beklaga sig. En gråtfärdig Elina ska nu fortsätta försöka skriva på analysen.
Lycka till!

Ge mig muskler

Har egentligen inte tid att sitta här, har en hög med läxor, en film som måste ses till skolan och en säng som måste sovas i. Fast egentligen orkar jag ingenting. Inte ens sova.

Vaknade med känslan av att bara vilja somna om idag. Verkligen sugig dag. Jag upptäckte också till min fasa att det endast var tisdag, tre dagar till att vakna. Ååh, så vidrigt.
Fick värdens hjärtklappning innan träningen idag också. Var tvungen att gå och vila i sängen ett tag innan jag åkte. gick inte om helt, men det blev bättre. Bättre är att armbågen höll hela träningen. Nu sitter jag här och känner härtat slå..så som det inte borde. Jag förstår inte varför det blivit så knäppt.

Jag tror att det är dags att göra något åt saken, som att plugga exempelvis.
God pluggnatt säger jag då.
Hoppas er natt blir bättre.


Ge mig ett duracell batteri TACK!

När jag vaknade imorse och slog på telefonen fick jag ett sms av en mycket kär vän. I det stod det ungefär såhär:
"Fy vilken dålig dag det är".
Och utan att ens ha känt efter visste jag det, det var en dålig dag. För jag vaknade med känslan av att inte vilja vakna. Dels för att det är skola imorron och dels för att jag har så mycket läxa att jag bara vill somna igen och sova fram till lovet. Fast om jag tänker efter vill jag inte ens vakna på lovet, för under lovet har jag ett prov, onsdagen på lovet och två veckor efter ska två arbeten vara klara. Jag kommer plugga livet ur mig även när det är meningen att vi ska vara lediga.
Och dels för att jag egentligen inte vet varför jag har denna känsla i kroppen...Men det har blivit liiiite bättre och jag hoppas det blir helt bra. Som samma kära vän sa: Gud kom och tog bort det onda.
Jag hoppas att det händer även mig.

Helgen har varit stressig. Har haft alldeles för mycket att göra och tänka på. Jag har hunnit med allt och inget om man säger så. Allt som jag egentligen inte borde göra och inget som jag borde göra. Pluggat har jag i alla fall lyckats spilla dyrbar tid på. Vaknade elva idag, pluggade till tre, tränade, pluggade, sett film med Tove och nu pluggar jag igen.
När ska lärarna vara snälla?

Finns nog inte mer att säga annat än att jag längtar tills det kommer en lugn period. Ser ut som att jag får vänta länge till.
Jag orkar inte.
 
Ni får tro att jag är knäpp, det får ni. Jag drömde om Hanna för någon natt sen. Det tog ett tag att förstå att det bara var en dröm, samtidigt som jag fortfarande inte vill förstå det. Det var den bästa drömmen som jag drömt på hur länge som helst. Allt var så verkligt och när jag vaknade grät jag. Vet inte om jag grät för att jag var lycklig och trodde att det var sant, eller för att jag insåg att det enbart var en dröm. 
Hanna går inte i utbyte. Men livet måste gå vidare, folk säger det, men jag har riktigt svårt för att kunna gå vidare. Men jag tänker på henne så gått som varje dag.  Hon som jag en gång lärde känna - Hon som jag aldrig någonsin kommer glömma.

<3<3<3


God Natt
och det där batteriet, kan jag få det?

Citat

I belive in christianity as I belive the sunrises. Not only beacuse I can see it,
but beacuse by it I can see everything else.

Wherever you are, it is your friends who make your world

Finns inte mycket att skriva.
Jag är helt slut och dödligt trött.

Jag borde plugga, sova och träna

Tidningen idag igen...för den intresserade.
Handbollen saknas i mitt liv efter enbart en dags frånvaro.
På tisdag tar jag nya tag igen och tränar även fast det smärtar.

Jajjamän, jag har levt på ipren idag. En på morron och en på kvällen för att inte åka på en inflammation också. Känns inte alls bra att missa en träning, men så är livet och efter detta ska jag ta tag i mig själv och sluta skada mig. Jag blir så fruktansvärt deppad av allt sånt. Sitta still är inte det lättaste kan jag lova. Men jag lovar er att jag varit på step in och gjort mitt idag...

Just nu har jag extrem betygsångest. Vad händer med mina betyg egentligen. De går bara ner och ner. Har suttit hela dagen med ett geografiprov som ska skrivas imorron. Visserligen har jag blivit lite klokare, men det är inte mycket. Måste däremot tacka Ylva som lyckats få in lite i min lilla hjärna.
Jag försöker verkligen plugga så mycket det går, men ibland går det verkligen inte och då blir jag extremt stessad och det liksom kryper i kroppen för att jag vet hur mycket jag kommer förlora på att vila en timma extra. Jag blir galen.
Jag önskar nästan att jag pluggade lika mycket som på högstadiet när jag fick läxförbud. Mina betyg var i alla fall på topp. Varför förstod jag inte det då? Jag får ångest och blir yr när jag tänker på framtiden. Vad ska det egentligen bli av mig?
Jag har egentligen många planer på vad jag skulle kunna tänka mig bli, MEN alla linjer kräver iprincip MVG i alla ämnen och det kommer jag aldrig lyckas uppnå.
Åh, jag blir knäpp när jag tänker på detta.

Imorron är det fredag, vilket betyder en välförtjänt helg.
Ska träna direkt efter skolan och sen blir det nog att umgås med underbart folk. Blir alldeles för sällan när handbollen och läxorna kommer ivägen. Det är sånt man får ta.....det kommer nog bättre tider i form av studenten....visserligen ett år försent. Men jag har mitt att se framemot.

Nu ska jag ta tag i mitt liv, sluta tänka på handbollen och fortsätta plugga, även fast det inte känns som att det ger något, med tanke på att det känns som att jag kan det.
Visserligen kommer jag nog komma imorron på provet och sitta där som ett himla frågetecken.

Beauty From Pain - SuperChick

Imorron är det fyra veckor sen begravningen och jag hoppas fortfarande på att jag någon dag ska vakna upp och inse att detta enbart är en stor hemsk mardröm.
Jag saknar dig enormt mycket Vännen 

Förhoppningsvis en god natt


Jag hatar att vara klantig, imorron blir det ipren och step in.

Match ikväll.
Vi förlorade med fyra bollar och jag hatar det så mycket.
Gick piss för mig, verkligen galet dåligt.
På uppvärmningen får jag en boll i huvvet. Jag är van, så jag fortsatte såklart.
Andra skottet på matchen, friläge, jag räddar och får en översträckning i armbågen.
Jag hatar att vara jag just nu.
Fortsatte så klart matchen ut, men shiit vilken smärta jag hade....och har.
Min lycka försvann direkt.
Samtidigt är jag otroligt lycklig över att jag har handbollen i mitt liv.
För hur skulle jag annars klara mig?

Imorron blir det inte handbollsträning, ska käka ipren och träna på step in istället.
Börjar faktiskt bli galet less på det stället,
men så går det när man är galet klantig.
Jag orkar inte.
På tisdag får jag ta nya tag, då är det nämligen handboll igen.
Jag längtar redan.
Prov på fredag, stressigt som bara den, får se till att hinna plugga mycket imorron också.
Sen är det äntligen helg.
Ska bli en riktigt lugn helg med mycket träning tror jag.
Orkar nog inte så mycket mer.

Hanna - Saknaden är enorm..

God natt


Jag har upptäckt varför jag lever - Handbollen <3

Gårdagen var bästa dagen på länge måste jag säga.
Premiären gick gaaaalet bra. Vi vann med 25-13.
Jag är med på Pitetidningens hemsida.

"Säkert målvaktsspel av Elina Källman och målskyttarna
Sara Cederlund (sju mål) och Anna Öhlund (sex mål)
bidrog till storsegern."
Det är såna här gånger jag verkligen kommer på
varför jag spelat handboll sen jag var fem år och vägrat sluta,
även fast jag haft mina motgångar.
Inte minst förra säsongen då jag enbart spelade tre matcher
och sen slet av mina ledband.
Jag gav inte upp och det är jag glad för. Handbollen gör mitt
liv värt att levas kan jag lugnt säga. 
Igår var det roligt att spela.
Sen såg jag hockey med Tove, Pite vann med 4-2

Var med i tidningen idag också....

Nu väntar läxan.
Ha en bra kväll.

Brustna Hjärtans Höst - Lars Winnerbäck



/E


I Can't Make You Love Me

Hela dagen har jag umgåtts med Cilla. Jag antar att vi tagit igen allt vi inte hunnit vara med varann den senaste tiden.
Vi gick på stan, åt lunch och sen såg vi fotboll. Pite-Sundsvall. Pite vann med 6-0 och är nu ännu närmre allsvenskan. Sen åkte jag hem för att vila och äta. Jag vilade minsann, annars skulle jag aldrig orkat med kvällen. Jag förstår inte vart min ork tagit vägen. Det är så galet. I alla fall så såg vi bio "rallybrudarna". Den var riktigt bra, hängde dock inte med riktigt hela filmen. Något störde mig och fick mig verkligen på riktigt depphumör.
Vi gick senare efter filmen till Cillas mormor och umgicks med henne lite. Sen for vi hem till Cilla, gav katterna mat och fixade popcorn.
Clas ringde sen och ville ha skjuts, vilket han givetvis fick. Där fick man sig verkligen ett riktigt gott skratt kan jag ta och berätta. Alltid lika roligt att vara fyllechaffis.
Jag och Cilla körde senare runt lite i stan innan vi gav upp och åkte hem till sig.
Så nu sitter jag här och klockan börjar närma sig natt. Kan inte sova, även fast jag är dödligt trött. Borde sova så mycket nu, eftersom att jag råkas ha samling klockan elva imorron, matchen börjar halv ett i norrmalmia. Alla som har vägarna förbi tycker jag ska kika in ett tag i alla fall.
Det har i alla fall varit en riktig nostalgi kväll med Cilla. Vi har åkt runt i hennes bil, tittat på fulla människor på stan, lyssnat på musik, inte vetat vad vi skulle göra och bara liksom levt. Precis som vi gjorde där nångång i januari iår. Detta bestod mest våra helger av och det tyckte vi var kul. Nu kan man ju diskutera hur kul det var...
Dagen var bra - Kvällen kunde ha slutat bättre.

Den som kom på att vi människor behöver kärlek för att orka leva var dum. Kärlek är det värsta och hemskaste man kan tänkas behöva i livet. Jag hatar det så mycket. Och när man inte får kärlek när man vill ha det, brakar ju hela världen ihop. Jag förstår inte varför det ska vara så svårt, så tjorvigt.....Jag förstår ingenting. 
När man kör bil på natten och lyssnar på musik är allt värst. Varför?!
Livet förändras - bra och dåligt. Just nu är det bra och jag vill ha en stor förändring, FORT!!!! 

Svar till min kusin:
Jag har alltid tid att prata med dig. Om jag inte har det så tar jag mig den tiden. Ring när du vill. Sömn är ju inte det lättaste längre, så jag lär ju vara vaken, precis som förra gången du ringde. Även fast du inte trodde mig att jag var vaken.
Puss på dig.,

Svar till Helena:
Måste bara säga att det var roligt att du kommenterade.
Sen måste jag tacka för att jag får komma förbi och skulle gärna göra det någon dag.
Kanske blev ett tråkigt och dåligt svar, men jag vet inte riktigt vad jag ska skriva.
Kramar

Imorgon är det söndag. Kanske inte världens bästa dag, dock lyckas handbollen hålla den dagen uppe. Hemma permiär mot Kiruna. Lycka till för oss, eller vad säger ni.
Sen efter den matchen väntar äckelläxorna som jag inte älskar. Hoppas dock att spanskan gick bra. kändes bäst av alla proven jag lycktas överleva denna terminen. Antar att det lär komma tusen mer att överleva.
Måndag betyder skola igen. Frågan är ju hur jag kommer orka. Vill bara gråta varje morgon jag vaknar. att börja klockan åtta varje dag och sluta halv fem kan inte vara nyttigt. Jag orkar inte och jag har endast gått en månad i skolan...Jag har dessutom ett år kvar efter detta. Det ser hopplöst ut. Fyra år gymnasium....det var väl inte det jag förväntade mig när jag en dag gick ut sjulnäs. eller? Och föresten, jag saknar faktiskt tiden i sjulnäs. Den var jobbig, men jag tror denna är jobbigare med tanke på allt.
Längtar redan till nästa helg.

Hoppas ni haft en bra dag och kväll.
Nu ska jag gå och läsa en liten bok.
God natt

/E


På helgerna lever jag igen och det har varit en bra kväll och jag tycker om mina underbara vänner mest

(Det blev jätte knäppt när jag skulle publicera det, men stå ut)

Dagen har varit jobbig, kvällen har varit väldigt bra.
Det är dessa dagar man helt bara tänker på det som varit bra, så därför har jag inte tänkt slösa någon energi på att berätta om det dåliga som hände idag.
Det är liksom på helgerna jag börjar leva lite igen.

Jag och några underbara människor gick på spin efter skolan. Kändes mycket bra att träna fredagen innan helgen. Då behöver man inte få så mycket ångest över vad man proppar i sig, det var våran lilla plan i alla fall och ni kan ju bara gissa hur mycket vi har käkat ikväll. Passet var grymt jobbigt, men skönt. Kändes i alla fall att man levde. Bra, mycket bra. Efter våran lilla träning begav vi oss mot kvantum för att köpa lite frukt, Sandra köpte en kycklingsallad. notera det.
Efter kvantum gick vi och såg innebandy i norrmalmia. Vi skulle väl kika på lite olika människor, eller hur Josse? Haha, roligt var det i alla fall. Men laget, wibax, som vi hejjade på förlorade. Det blev riktigt spännande i slutet, men de lyckades inte få ett mål till. Orkar dock inte skriva om sandras sallad, men roligt var det.
Nodo vad senare kvällens häng. Träffade en människa som jag ska berätta om sen.
Många skratt skrattades minsann och det var riktiga skratt kan jag lova. Bland annat åt Emil som fick höra att en Victor älskade honom. Emil blev inte glad jag kan lova.
Sen åt Josse som blev lite bortgjord om man säger så. Men äh, det var riktigt roligt faktiskt. Jag saknar saker som dessa. Tiden bara rusade iväg och sen gick vi omkring lite på stan. Inte alls coolt.
Träffade Pilla som firade sin 18års dag. Grattis till henne förövrigt.

 



Människan jag träffade på nodo var Hannas moster och det gjorde saknades efter Hanna ännu värre. Hon kände igen mig och det var väldigt roligt. Jag pratade lite med henne och nu efteråt känns det bättre. Gick förbi Hannas hus här omdagen. Ville så gärna knacka på, men vågade inte.
Hon sa att det bara var gå in när man ville och jag vill faktiskt. Kanske gör det någon dag här framöver.
Jag saknar Hanna så enormt mycket.

Nåja, natt är det och här sitter jag. Borde sova, men jag är för uppspelt.
Imorron blir det att hänga med Cilla på stan. Ska käka lunch, kolla in några skor och sen se fotboll på LF Arena. Blir säker att ta med sig geografiäckelboken och plugga hur mycket som helst. sen borde även Samhällsarbetet vara klart inom en snar framtid. Det märks att det snart är lov, lärarna kryddar på med läxor.
Kvällen är fortfarande ett stort frågetecken. Får se hur jag orkar och vad jag orkar. Men jag ska väl orkar om det fortsätter såhär.
Mest av allt längtar jag nog till på söndag, jag hatar söndagar egentligen, men det är nämligen hemmapremiär på söndag. Dock mot Kiruna och vi lär ju inte vinna, men hoppet är ju det sista. Så man hoppas ju alltid.
jag var förövrigt med i tidningen idag också, känns bra :)

Nu ska jag nog se en film, en engelsk utan svensk text eftersom att jag måste börja ta tag i engelskan nu. Jag pluggar alltså en fredagnatt, dåligtdåligt.

God Natt
/E









Slutkörd

Inte mycket jag orkar skriva nu.
Jag är så sjukt trött, somnade i bussen från skolan dag.
Drömde till och med. Det är sjukt.
Är insnöad med alla läxor, träningar och matcher.
Ni såg mig kanske i tidningen idag.
Inte allt för vackert kanske.
 nu är serien igång.

Texten får tala för sig själv


Where did I go wrong, I lost a friend
Somewhere along in the bitterness
And I would have stayed up with you all night
Had I known how to save a life

/E


En månad sen Du gick

6 september - 6 Oktober.
Idag är det en månad sen Hanna valde att lämna livet.
Det har utan tvekan varit en jobbig dag, svårt att skratta.
Egentligen finns det inte så mycket att skratta åt. Det är mest jobbigt.
En månad sen golvet jag stod på drogs bort. Jag glömmer aldrig den dagen.
En månad går så fort, men samtidigt så sakta.
Jag har inte fattat det än, men samtidigt har jag gjort det. Jag förstår inte.
Egentligen finns inte så mycket att säga.
Jag känner mig tom, ingenting spelar någon roll.
Jag kan inte annat än att hoppas att Hon har det bra där Hon är nu.



Jag känner att jag vill bort. En resa skulle absolut inte sitta fel vid det här laget. Fick ett brev av mina kusiner, de har varit på lyxkryssning i karibien. Tänk att få göra det. Skulle absolut inte säga nej.
Men förhoppningsvis får jag resa bort till stockholm och hälsa på dem snart. Bara jag får komma bort går det bra. Jag saknar Maria sjukt mycket. Den dagen det går bra för Maria att jag kommer tvekar jag inte en sekund att beställa biljetterna. Jag längtar.

Har enormt mycket som jag måste ta tag i, men har jag inte ork så går det inte. Dessvärre måste jag se till att fixa det även utan ork, hur nu det ska gå till. Vi råkas ha för mycket i skolan nu.
Dagens planering ser ut att bli; Matte, Spanska, Samhälls, Geografi och sen umgås om det finns någon tid till det. Hör och häpna, jag är ledig från träningen ikväll. Faktiskt skönt.

Förlåt att jag inte är som jag var förut, förlåt att jag inte skiner längre. Jag skulle så gärna tillhöra erat gäng, men tydligen räcker jag inte till. Jag gör inte det. Jag vill, men gör det inte. Känns som att jag inte tillhör någon längre. Vad är det som är fel på mig? Skulle nån kunna svara på det?
Jag vill vara som jag var förut, den som i alla fall tillhörde någon. 
Det är jag som måste höra av mig och när ingen hör av sig, vågar inte heller jag höra av mig.
Vad är det som händer?

Antar att jag inte kommer någon vart med detta.
Nu måste jag ta tag i min ork och försöka plugga.

Uppdatering.
Lisa ringde ikväll från USA. Gissa om jag blev glad. Det gjorde denna dagen mycket bättre. Ett bra slut i alla fall.
Tack för det Lisa, jag saknar dig och jag längtar tills om ett år, då får vi ses igen =)
/E

Does Anybody Hear Her

Does Anybody Hear Her - Casting Crowns

Helgen har varit bra. riktigt bra.
Slappar kväll hos josse med barnprogram på fredagkvällen. barnprogram är bra, för man blir glad. Men inte när de skippar pussen för att det blir för barnförbjudet. Det sög lite faktiskt.
Sen lyssnade vi på lite musik och pratade lite. Mycket trevligt. Jag älskar att göra så lite som möjligt, speciellt när jag inte orkar nåt. 
Klockan tolv drog jag mig hemåt.

Volleyboll igår på dagen. Var trevligt, fast jag trodde det skulle vara roligare. Menmen, det var väl trevligt. Jag var äldst, hade väl inte riktigt förväntat mig det. Alla andra var födda 91 och neråt. Josse, hannah och erica var ju också med, men jag är äldst av oss.
Kvällen bjöd på lite olika bravader. Det var otroligt trevligt. Var längesen jag kunde njuta så mycket av en kväll. Tack för det alla underbarinigar som gjorde den så bra. Känns bra att jag också tog tag i mig själv och pratade med en speciell person. Jag somnade nog halv fyra tror jag. Vaknade klockan tio idag, gick inte sova längre. Men jag ska väl vara tacksam att jag lyckades sova ett litet tag i alla fall. Det är uppskattat. Årets första snö kom. Jag älskar det.

Dagen har bjutit på så lite som möjligt. Känner mig riktigt sliten idag faktiskt. Känns som att jag har varit med i något slags krig eller nåt. har ont i hela kroppen, mest skallen.
Har försökt plugga ett tag, sen somnade jag i soffan medan jag såg tv med mamma. Blev väl en tupplur på två timmar, det var riktigt skönt.
Gick sen över till Tove för att fota till foto A uppgiften. Gick väl sådär.
Har pratat med underbara Emelie ett tag nu ikväll. Fy vad jag saknar henne så det gör ont. jag tycker att hon ska komma hem nu på en gång.
Är trött som en tok. Ska ta mig en dusch och sen lägga mig och läsa tror jag.

Igår var det fyra veckor sen Hanna försvann. Det är så konstigt allt.
Imorron är det den 6 oktober. En månad sen.
Saknaden är enormt stor och jag antar att det kommer vara så
så länge man lever.
Att minnas gör så ont, men samtidigt är jag tacksam över allt man fått.
Alla minnen jag har kvar är bevarade långt inom mig så att jag aldrig ska glömma dem.
Hanna, det spelar ingen roll hur längesen det kommer vara.
Jag glömmer dig ändå inte.

/E


Med andra ord, detta året kommer bli långt ifrån smärtfritt.

En grymt tung vecka börjar lida mot sitt slut. Skönt säger jag då bara. Har extremt mycket läxa i skolan just nu.
För att räkna upp dem:
Historia - VEME
Svenska - VEME
Spanska - Prov
Matte - Prov
Geografi - Prov
Samhälls - VEME
Historia - Redovisning
Historia - Prov
Frågan är väl ganska självklar, hur kommer jag orka med allt detta? All denna läxa är i en tre veckorsperiod och jag har helt ärligt ingen aning om hur jag kommer orka och hinna.
Har haft grymt mycket skolpanik i veckan och jag är rätt så säker på att den paniken kommer hålla i sig fram till höstlovet och säkert över det också. Jag känner på mig att mina betyg kommer rasa, samtidigt som jag rasar bland annat över de. 
Det är skola även när jag ska sova. Oftast somnar jag vid tre nuförtiden. Enbart därför att jag legat vaken och tänkt på all läxa jag har och sen när jag tänkt för länge går jag upp och hämta mina böcker. 
Med andra ord, detta året kommer bli långt ifrån smärtfritt.

Så trött som jag var imorse när jag vaknade var väldigt längesen jag var. Har gjort ett besök på skolan idag, som alla andra dagar. Blev en hel del tårar på engelskan där vi ser en grymt hemsk film. Samtidigt som jag blir så grymt förbannad så blir jag ledsen också. Jag skäms nästan lite över att vara den människan jag är. Fy hur folk har blivit behandlade förut och säkert blir än idag. Men filmen är grymt bra i alla fall.
Efter skolan åkte jag och tränade. Kändes att det behövdes, även fast jag tränat varje dag sen i söndags. Kommer troligtvis ha väldigt ont i mina magmuskler imorron. Inte alls dåligt.
Ikväll har jag varit med Josse och Pilla. Snacka om att det har varit skönt. Vi har gjort extremt lite, enbart funnits till. Ingen av oss orkade vara speciellt sociala idag. Så vi bestämde oss för att umgås och vara extremt osociala.
Det var skönt. Vi såg Camp Rock och den var väldigt bra.
Imorron ska jag till älvsbyn och spela volleyboll. Hur ska jag orka det?


Känns helt nollställd. Ingenting spelar längre någon roll. Världen rullar på....Inte jag

/E

Heaven

Har spelat första matchen på ett år idag. Känns att jag är lite rostig fortfarande, men det ska väl bli bättre hoppas jag. Min skada känns dock väldigt mycket. Nu så här i efterhand gör det riktigt ont att gå. Försöker att inte göra det så mycket. Det gör dock inte lika ont som när jag precis slitit av mina ledband. Nä, så ont kommer det nog aldrig göra. Men gör det bara så här ont och inte blir värre så kan jag lugnt stå ut med smärtan. Jag lovar att jag varit med om värre.
Aja, det känns i alla fall underbart att vara tillbaka på banan igen.
Hur matchen gick? Den gick väl inte alls. Eller helt okej. Vi har tränat i tre veckor. Strömnäs hela sommaren. De ska vinna. Men vi hade väl inte förväntat oss att bara förlora med tre mål. Dock hade jag sett vinsten bättre.
Äh, vi tar dem i serien. LUGNT!

Satt och funderade över himlen idag på skolan. Hade lite att göra och så kom jag plötsligt på mig själv med att fundera över denna sak.
Just nu skulle jag helst av allt vilja veta hur himlen är. Ska man längta dit eller ska man sitta och oroa sig?
Min känsla säger att allt skulle vara mycket bättre i himlen. allt är fridfullt. jag hoppas att det är så. Jag vill tro att det finns ett bättre ställe än jorden. kanske kallas detta ställe för himmel. Eller kallas det för något annat.
Jag längtar nog, jo jag gör det.
Kanske lika bra att inte spekulera över saker vi aldrig kommer få svar på, förän den dagen vi själva är där. Och när den dagen är kommen får vi nog reda på vad som egentligen händer.
Men jag längtar.

Har inte rört några läxböcker idag. Känns skönt. Mindre skönt att jag misslyckades totalt idag på NKprovet och mitt första IG är väl att vänta. Känns det som i alla fall. Jag får väl inte annat än hoppas på att den känslan är helt fel.

Hoppas ni har haft en bra dag.
/E


Jag saknar dig Hanna

Så grymt mycket ska du veta. 
Du kommer aldrig glömmas.
Aldrig i hela mitt liv.
Just nu saknar jag dig sådär extra mycket.
Kom tillbaka till oss.



 


Känslor hit och känslor dit

Just nu har jag en extremt konstig känsla i kroppen. vet inte riktigt ut eller in.
Är mest trött tror jag. Men samtidigt vet jag att jag inte kommer somna om jag går och sover.
Borde plugga ännu mer. Men nu orkar jag inte längre.

Jag längtar till helgen..

Rhodos

Jag kom på mig själv idag med att sakna Rhodos grymt mycket. Den lycka som infann sig under denna underbara vecka går inte ens beskvia. Men underbart var det.


Det var en vecka fylld med partyn, sol, bad, lyckliga dagar, upptäckande och skratt.


Jag saknar alla GALNA kvällar.


LYCKA på riktigt!

 

I Need You To Love Me

Avslutningen igår var helt okej. Mat och lekar, inget annat speciellt. Fick i mig litelite mat, ska inte klaga. Sen åkte jag vidare för att umgås med lite olika vänner. Blev trevlig med lite film. Alla stack tidigt, men jag stannade ett tag. Sanna ville inte vara själv, så jag kände att jag kunde stanna ett tag. Sömn är ju omöjligt nu förtiden.

Har precis kommit hem från stan. Var verkligen ett tag sen jag träffade Cilla, så vi passade på när båda var lediga. Annars så brukar ju tid vara lite svårt att hitta för mig.
Ikväll ska jag på fest i Rosvik. känner inte tagget.... Men jag måste komma bort lite, så jag har tänkt åka dit.

Var förbi din grav idag Hanna. Blommorna låg kvar, men var inte alls lika vackra som förra helgen. Det gör fortfarande lika ont. Du kan nog aldrig ana eller förstå hur otroligt saknad Du är. Men jag hoppas att du kan se oss, höra oss och läsa våra tankar. Då kanske Du kan få en liten förståelse över hur älskad Du var och ÄR. Jag hoppas verkligen att Du insåg när Du levde också.
Du är saknad vännen och jag väntar fortfarade på att du ska komma tillbaka.

Älskade lilla Hanna, tänk om vi kunde vakna upp och inse att detta enbart var en dröm.

Jag borde plugga, men har ingen ork. Det är ju trots allt lördag. Så jag ska nog lägga mig i min säng och vila, så jag orkar vara social ikväll.


Jag tror nog att hösten har kommit!

Avslut

Jag är extremt tött och har äckligt ont i magen.
Ska alldeles snart iväg på fotbollsavslutning.
Vet inte riktigt vart jag ska.
Vi ska väl äta och leka. Hm. lekar är väl inte min grej.
Återstår att se hur mkt jag kan äta. Jag vill att min mage ska bli bra igen.
Återkommer nog senare, hade en hel del att skriva här.

Du är saknad Hanna

Tidigare inlägg Nyare inlägg